Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 2 

Det är inte bara när det gäller kunskap, eller som lagstiftningen skriver ”insikt”, som det ställs högre krav på fristående förskolor, kravskillnaden återfinns på fler områden.

Sedan ett par år ställs det tuffa ekonomiska krav på fristående förskolor. Huvudmannen ska ha en rejäl buffert som kan täcka eventuella investeringar eller underskott. Det räcker dock inte – man ska ha en god ekonomi, vilket i praktiken betyder att man ska gå plus. Självklart kan vi alla tycka, det är bra med en god ekonomi. 

För den oinvigde vill jag upplysa att fristående förskolor finansieras med skattemedel. Gällande lagstiftning anger att den fristående förskolan ska få lika mycket i ”barnpeng” som kommunen budgeterar för sin egen förskoleverksamhet. Det känns väl oerhört bra och rättvist. Den känslan dröjer sig inte kvar särskilt länge när man granskar flertalet kommuners bokslut när det gäller deras förskoleverksamhet. Rent krasst är det inte många som får det att gå ihop. 

Många kommuner hävdar med bestämdhet att de följer lagstiftningen för att fristående får samma peng som sina kommunala motsvarigheter i utbildningsnämndens budget. Och att underskotten naturligtvis ska hämtas hem. Vad de inte berättar är att de ”döljer” kostnader genom att lägga måltidskostnaden i en annan nämnd, där den gör miljonunderskott årligen. De låter en annan nämnd bekosta underhåll på kommunala förskolegårdar och låter det underskottet belasta någon annan. Nyligen fick Hässleholms kommun bakläxa för att man hade räknat med för högt barnantal jämfört med verkligheten. Det är klart att pengen blir mindre om man delar med fler huvuden!

Sammanfattningsvis, medan kommunerna år efter år gör underskott ska den fristående förskolan göra ett överskott, på samma eller allt som oftast lägre barnpeng. 

Idéburna förskolor drivs av en övertygelse att man vill bidra till något större, till vårt gemensamma. Det borde därför vara rimligt att man på något sätt fick tillgodoräkna sig de ideella insatserna i de årliga räkenskaperna.

Mimmi von Troil, generalsekreterare
IV – Idéburen Välfärd