Menar politiken allvar med sina löften?

Menar politiken allvar med sina löften om att värna mångfald och idéburna huvudmän i skolan och förskolan är det hög tid att agera innan alla är borta. Vi behöver fungerande livsvillkor!

Göteborgs-Posten (GP) publicerade i lördags, 13 februari 2021, ett flertal artiklar om förändringarna inom friskolesverige. En Sifo-undersökning som GP har beställt visar att fler än åtta av tio svenskar vill begränsa eller förbjuda vinstutdelning i friskolor. Siffror från Skolinspektionen visar att nästan alla nya friskolor som startar är vinstdrivande aktiebolag. Andelen stora skolkoncerner ökar. Men detta gäller inte bara skolområdet, det gäller även förskolan. Denna utveckling varnade tidigare FSO, numera IV – Idéburen välfärd, för för fem år sedan, när Ilmar Reepalus välfärdsutredning arbetade fram det nu gällande regelverket. Redan då sa vi att om inte riksdag och regering tar sitt ansvar och ser till att det finns hyggliga livsvillkor för idéburna huvudmän kommer de att försvinna, och när de väl är borta kommer de inte tillbaka.

Idéburna förskolor och skolor fungerar därför att vanliga människor, som du och jag, är beredda att avsätta kvällar och helger för att ta ett ekonomiskt ansvar och vara en bra arbetsgivare. Vi är inga proffs, men vi tar hjälp av arbetsgivar- och branschorganisationer för att göra rätt. Idéburna verksamheter vill att varenda krona ska gå till verksamheten – vi varken kan eller vill ha högt arvoderade proffsstyrelser. Idéburet betyder att vi sätter verksamheten först. Annars faller ju hela tanken med idéburet.

Först vill jag säga att jag tycker det är bra med granskning och att det ska ställas krav. Det är våra gemensamma skattepengar det handlar om. Jag tycker inte det är bra. Jag tycker det är orimligt att det ställs krav på att enskilda mammor och pappor i föräldrakooperativ ska ”bevisa” med CV eller betyg att de har ekonomisk insikt. Det räcker inte att beskriva hur man har skött den lokala ridklubbens ekonomi perfekt de senaste 10 åren. Jag tycker det är orimligt att en förälder som är anställd som HR-chef i ett börsnoterat bolag ska ”bevisa” med utbildningsbetyg att han har kunskap i arbetsrätt och arbetsmiljörätt. Men det är så det ser ut – runt om i Sverige. För lagen ställer väldigt oprecisa krav på ”insikt” hos styrelsen.

Vi måste få till ett system som inte bara gör det möjligt, utan underlättar, att driva idéburen välfärd i Sverige. Övriga EU kan – varför kan inte vi?

Mimmi von Troil, generalsekreterare
IV – Idéburen Välfärd