Valfrihet och vinst, skolans Gordiska knut – vem utdelar Alexanderhugget?

Frågan om valfrihet och vinst kan betraktas som skolans Gordiska knut. År 333 f.Kr ska Alexander den store ha marscherat sin segerrika armé in Frygiens huvudstad, Gordion. Där fann han en oxkärra med en knut som var så komplicerad att ingen hade lyckats knyta upp den. Enligt legenden ska den som kunde lösa knuten bli härskare över Asien. Frustrerad över att han inte lyckades ska Alexander ha dragit sitt svärd och med ett enda slag huggit sönder knuten. Därmed var också gåtan löst. Alexanderhugg är ett uttryck som används för oväntade och drastiska lösningar på olösliga problem.

Per Bolund (MP) är den senaste i raden av politiker som uttalar sig om fristående skolor och den s k ”skolmarknaden”. Tidigare har Annie Lööf (C), Magdalena Andersson (S), Nooshi Dadgostar (V), Nyamko Sabuni (L), Lars Hjälmered (M), Christian Carlsson (KD) och Jimmie Åkesson (SD) mer eller mindre tvärsäkert uttalat sig om vinster, valfrihet och regeringens förslag att justera skolpengen till kommunernas fördel.

Är vi klokare av alla dessa uttalanden? Knappast.
Blev vi överraskade av någons uttalande? Inte särskilt.
Är vi närmare någon form av lösning vad gäller friskolor, kommunala skolor och frågan om vinst och valfrihet? Absolut inte.   

Regeringens förslag innebär att kommunerna ska få göra avdrag på grundbeloppet per elev som friskolor får. Avdraget ska baseras på det ansvar kommunen har i förhållande till de fristående skolorna. Hur stort avdraget kan bli i kronor vet ingen. Regeringen vill att riksdagen ger ett in blanco-godkännande, sedan ska Skolverket ska ta fram riktlinjer som kommunerna ska följa när de beräknar avdraget. Som förslaget ser ut kommer det att slå hårdast mot de små idéburna skolorna och inte de skolor som enligt statsministern bedriver ”vinstjakt”.

Fristående förskolor och skolor är de som missgynnas av nuvarande system. Boven i dramat heter ”administration”. Om en kommun benämner en kostnad som administration behöver den inte räknas med i det som ska utgöra grundbelopp eller skolpeng till den fristående skolan eller förskolan. Redan 2010 gjorde Skolverket en analys av de kommunala administrationskostnaderna med anledning av förändringar i riksprislistan. Av analysen framgår att kommunerna har en administrativ kostnad på mellan fem och tio procent. Fristående skolor och förskolor ersätts med en schablon på tre procent för administration. Det innebär att kommunerna redan i dag har vad som kan betraktas som ersättning för sitt kommunala ansvar.

Varje förslag om förbud mot aktiebolag eller kommersiella aktörer kommer med all sannolikhet att misslyckas. I grunden innebär ett sådant beslut ett förstatligande av privata bolag.

Skoldebatten behöver ett ”Alexanderhugg”

Antalet idéburna förskolor och skolor har successivt minskat. Uppköp, nedläggning och en exponentiellt ökande administration är huvudanledningarna. Idéburna förskolor och skolor är i huvudsak små och har inte samma möjlighet som större kommersiella aktörer att effektivisera sin administration. Demokratiska krav om styrelsebyten gör att en friskola kan behöva genomgå ägar- och ledningsprövning varje år. Ledamöterna är inte proffsstyrelser utan vanliga engagerade föräldrar. Precis som kommersiella företag behöver vi också göra vinst för att klara skollagens krav på ekonomisk buffert och möta oförutsedda händelser. Den stora skillnaden är att vi inte delar ut vårt överskott – varenda krona går tillbaka till våra barn och elever.

Ett Alexanderhugg – i stället för att fokusera på att begränsa kommersiella aktörer borde våra beslutsfattare aktivt och i enighet arbeta för att underlätta för de idéburna huvudmännen. IV föreslår därför tre saker som skulle öka andelen idéburna huvudmän inom förskola och skola:

  • Skattebefrielse – under förutsättning att man är registrerad och godkänd som idéburen aktör
  • Sänkta kostnader för ägar- och ledningsprövning – då detta tar hänsyn till vår demokratiska grund
  • Förenklad etablering – kommuner ska kunna erbjuda nyetablering av skolor till idéburna huvudmän i stället för att bygga själva.

Vart och ett av dessa förslag innebär en förbättring utifrån nuvarande mycket ansträngda läge. Tillsammans skulle de kunna innebära en ökad andel och mångfald av idéburna skolhuvudmän. En oväntad lösning på skoldebatten.

Mimmi von Troil, generalsekreterare
IV – Idéburen Välfärd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: