Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 3 

Alla förskolehuvudmän i Sverige granskas. Detta gäller både kommuner och fristående huvudmän. Men där slutar också likheten. Sveriges 290 kommuner granskas av en statlig myndighet, Skolinspektionen. Sveriges fristående förskolor granskas av 290 myndigheter, alla kommuner. Det blir inte bättre av att det i princip alltid är samma kommunala förvaltning och nämnd som ansvarar för deFortsätt läsa ”Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 3 ”

Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 2 

Det är inte bara när det gäller kunskap, eller som lagstiftningen skriver ”insikt”, som det ställs högre krav på fristående förskolor, kravskillnaden återfinns på fler områden. Sedan ett par år ställs det tuffa ekonomiska krav på fristående förskolor. Huvudmannen ska ha en rejäl buffert som kan täcka eventuella investeringar eller underskott. Det räcker dock inteFortsätt läsa ”Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 2 ”

Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 1 

Man kan undra varför riksdagen ställer hårdare krav på en fristående förskola än på en kommun. Sveriges 290 kommuner står för cirka 80 procent av all förskoleverksamhet i Sverige.  Sedan 2019 ställs det omfattande krav på den som vill driva en idéburen eller kommersiell förskola. Det handlar om personlig lämplighet och krav på insikt iFortsätt läsa ”Samma krav på alla huvudmän – En trilogi om idéburna förskolor – Del 1 ”

Ställ samma krav på alla som driver förskola

Sedan 2019 ställer lagstiftningen krav på att alla som sitter i en fristående förskolas styrelse ska ha insikt i viss lagstiftning. Kravet finns formulerat i skollagens andra kapitel om ägar- och ledningsprövning. Fristående förskolor utgör ungefär 20 procent av alla förskolor, 80 procent är kommunala. Men på ledamöterna i den kommunala nämnden ställs inga kravFortsätt läsa ”Ställ samma krav på alla som driver förskola”

Vinster till välfärden – ett vägval

Frågan om vinstutdelning i välfärden har länge bubblat i den politiska debatten. Saken har bland annat belysts av Ilmar Reepalu i utredningen ”Ordning och reda i välfärden”. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tydligt utryckt att de är emot vad de kallar ”vinstjakten”. Liberalerna har nyligen gjort en kursomläggning i frågan och öppnar upp för vissFortsätt läsa ”Vinster till välfärden – ett vägval”

Valfrihet och vinst, skolans Gordiska knut – vem utdelar Alexanderhugget?

Frågan om valfrihet och vinst kan betraktas som skolans Gordiska knut. År 333 f.Kr ska Alexander den store ha marscherat sin segerrika armé in Frygiens huvudstad, Gordion. Där fann han en oxkärra med en knut som var så komplicerad att ingen hade lyckats knyta upp den. Enligt legenden ska den som kunde lösa knuten bliFortsätt läsa ”Valfrihet och vinst, skolans Gordiska knut – vem utdelar Alexanderhugget?”

Plakatpolitik och innehållslösa propositioner – nu räcker det!

Sedan början på 1990-talet har utredningar kring den ”ideella sektorn”, ”idéburna aktörer”, ”civilsamhällets betydelse” och liknande avlöst varandra oavsett regering. Politiska företrädare från vänster till höger har ägnat sig åt parollpolitik som förenklade beskrivningar av vad man vill med vår gemensamma välfärd. ”Nej till vinstjakt” ställs mot ”Ja till valfrihet” för att markera skillnad iFortsätt läsa ”Plakatpolitik och innehållslösa propositioner – nu räcker det!”

Vi vill fortsätta bidra till vårt gemensamma samhälle

”Det tar tid att ändra på lagstiftning och allting måste utredas grundligt” – det är ett mantra som regerings- och riksdagsföreträdare har upprepat när den idéburna välfärden har knackat på och påpekat att det behövs förändring. Oavsett regering har utredningar om ideell sektor, idéburna aktörer och civilsamhällets betydelse avlöst varandra sedan 1990-talet. Trots att direktivenFortsätt läsa ”Vi vill fortsätta bidra till vårt gemensamma samhälle”

Nämndpolitiker i Hallsberg saknar tillräcklig kunskap – anser tjänsteman i Örebro

”Land ska med lag byggas” – uttrycket återfinns i Sveriges gamla landskapslagar men var även Karl XV:s valspråk. Som parentes kan nämnas att under hans regenttid infördes kommunal rösträtt för kvinnor och han är också den kung som har invigt flest järnvägar i Sverige. I dag hittar vi uttrycket i Regeringsformens första paragraf, tredje stycket:Fortsätt läsa ”Nämndpolitiker i Hallsberg saknar tillräcklig kunskap – anser tjänsteman i Örebro”

Granskning är bra, men granska alla!

Den 1 januari 2019 infördes ägar- och ledningsprövning inom den skattefinansierade välfärden. Bra! Självklart ska de som hanterar våra skattepengar granskas. Det är dock bara en femtedel som granskas. Varför? Jo, därför att resterande personer är förtroendevalda eller anställda inom den offentliga sfären. Det lilla föräldrakooperativet Nallarna driver sin verksamhet i Göteborg. Den ideellt arbetandeFortsätt läsa ”Granskning är bra, men granska alla!”